Mitt jävla humör

Jag är ungefär världens konstigaste människa. Ena dagen är jag så lycklig att jag bara studsar upp ur sängen och skrattar mig igenom hela dagen. Dagen efter kan jag må så dåligt att jag inte vet vad jag ska ta mig till, hela livet känns så meningslöst att jag nästan vill dö. Idag är en sån dag då jag nästan vill dö. Allt känns hopplöst och det känns som att jag aldrig nånsin kommer att lyckas med något. Att jag aldrig kommer komma på vad jag är bra på, att jag aldrig kommer ha de jobben jag vill ha, att jag bara kommer att bli fulare och fulare.

Vädret är grått och det ger mig panik, även om jag intalar mig själv att det är jag själv som bestämmer vilket humör jag ska vara på. Det är söndag och jag KAN typ inte hitta på något även om jag hade velat. Alla andra sitter säkert också hemma framför sina datorer eller tv-apparater, med skillnaden att de känner sig tillfreds med det. Jag hade helst velat bara åka iväg. Och supa ner mig själv.

Det hade räckt med lite alkohol, men det har jag ingen. Det hade räckt med en enda kompis, men just nu känns det inte som att jag har någon. Det hade räckt med lite solsken, men Gud vill mig inte väl idag.

Åh..

Jag är så miserabel att jag skriver om det på facebook så att alla kan se det och tycka synd om mig. Fast nu hände det nåt.

Okej, jag ska på promenad med gamla barndomsvännen Sanna nu.

Se, hur det kan ordna sig ibland :) skönt!

Hejsan