Hejsan allihopa, everybody.
Jag brukar inte tycka om att prata om vädret (och inte heller lyssna på folk som pratar om vädret. Vad kan man göra åt det anyways? Och (ta inte illa upp alla 60+ som troget följer min blogg men) gaggandet. Det eviga Gaggandet. 1996 var det blåsigt och 1905 var det vargavinter och förrförrförrförrförra året det här klockslaget på det här datumet DÅ var det så kallt att man fick ta sig både en och två huttar innan man gick till sängs minsann. Skratt skratt och så ska det börja pratas folk. Folk som lever, folk som är döda, Nisse Johansson hit och Märta på Logen dit. Ingen som en annan känner precis. Och så ska man äta minst två stora bitar av den där tårtan som man inte tycker om alls egentligen, bara för att inte göra någon ledsen. doooouueueueueuugghhh! ps, slut på utsvävning) Men(!), är det inte extremt weird att det är så här varmt vid den här tiden på året? Eller var det så för tio tjugo trettio fyrtio och femtio år sedan också? Någon som vet? Agda?
Väder är förkastligt enligt mig.
Men ändå vet jag att jag kommer sitta där om femtio år och gagga. Jag kommer nog bli den gaggigaste gaggarN i hela Gaggar stad. Eller nä, det har jag bestämt mig för att inte bli. Jag ska spara den platsen i minnet till nödvändigare saker. Typ att lära mig när alla fyller år så jag kan skicka grattiskort med Triss och skrivstil i, för det är inte gaggvarning på det alls. :)
Apropå den äldre generationen och dess beteenden; är det inte det finaste som finns när man ser ett äldre par vara fina mot varandra? Hålla handen och skratta ihop! De flesta har hållit ihop i typ femtio år och älskar varandra lika mycket och mer fortfarande. Det är kärlek det! Blir så rörd..
Härligt osammanhängande och meningslöst inlägg förresten - precis som det brukar vara! Jag tror jag har hittat min bloggimage! WIII :D
..
Idag skulle jag och Jonis åkt till min stuga och fiskat och lagat mat och tittat på film och ätit gott och suttit i solen och myst. Det blev inte så.. trist, men ändå rätt skönt i och med reservplanen jag har luskat ut i huvet:
sitta och dricka tillsammans på en filt nere vid sjön och sen dra hem och äta bullens korv och chips och grejer till en bra film. Simpelt men romantiskt. Tycker i alla fall jag.
Nu ska jag titta på Bröderna Lejonhjärta (puss på den presenten Stina!) tills mah mään kommer hem från sitt überviktiga möte.
Puss på Astrid Lindgren, puss på er och sist men inte minst -Amen.
(You know you love me, xo xo)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar