måndag 30 november 2009
klockan är mitt i natten och här sitter jag mysandes och botaniserar på dutub.
tycker om.
tycker om.
tycker om.
sängkammarmysigt. tycker om.
Kolla även in "Madswa"s kanal på YouTube. Där finns massa mys!
+
en speciell låt.
..
Känner mig lite kärlekskrank..
Hade velat sova jämte dig i natt, älskling.
Saknar dig efter en enda natt isär.
Hoppas du gillar boken.
Nu ska jag sova.
ett kontroversiellt förslag
Godmorgon, godmooorgon
Hör fåglar sjunga glatt
Godmorgon, godmorgon i köööör!
tja, tjena, hej, läget?
Nu har även vi fått upp adventsljusstakarna här på Surbrunnsvägen. Vi brukar sätta upp dem senare än alla andra, först den första advent. Igår alltså. De flesta pyntar tidigare. Men känns det inte lite väl att påbörja julen redan en vecka innan december börjar?
Äh, jag är inte rätt person att prata om vad som är rätt och fel traditioner. Skulle jag själv få välja hade jag flyttat fram julafton (ingen firar den till minne av Jesu födelse ändå nuförtiden) till någon gång i slutet av januari eller februari. Varför? - Då är det vanligtvis snö. För på julafton ska det vara snö, annars känns det inte på riktigt. Men varje gång jag helt seriöst föreslagit att flytta julafton har jag till mitt stora förtret blivit fett nedröstad.
:(
Men smaka på idén. Enda(?) anledningen till att man firar julafton när vi firar den, är p.g.a. denna nedra Jesus (får nog räkna med x antal blixtar i huvet idag). Fan, hur många är det som ens är med i Svenska kyrkan längre? Det är ju sååå 1995 att vara det. Julafton handlar om familjen och om juleklappar. Kanske att man har någon liten krubba någonstans i huset, men alla ser dess symbolik endast som en saga. De tre vise männen, uuuh. Julen är inget religiöst längre. Hur många går i kyrkan vid jul? Inga jag känner i alla fall! Nä. Jag tycker det är viktigare med snö än Tro-skit på julafton.
Så vad säger ni,
Ska vi köra på den 12 februari nästa år?
fred ut fuckers
Hör fåglar sjunga glatt
Godmorgon, godmorgon i köööör!
tja, tjena, hej, läget?
Nu har även vi fått upp adventsljusstakarna här på Surbrunnsvägen. Vi brukar sätta upp dem senare än alla andra, först den första advent. Igår alltså. De flesta pyntar tidigare. Men känns det inte lite väl att påbörja julen redan en vecka innan december börjar?
Äh, jag är inte rätt person att prata om vad som är rätt och fel traditioner. Skulle jag själv få välja hade jag flyttat fram julafton (ingen firar den till minne av Jesu födelse ändå nuförtiden) till någon gång i slutet av januari eller februari. Varför? - Då är det vanligtvis snö. För på julafton ska det vara snö, annars känns det inte på riktigt. Men varje gång jag helt seriöst föreslagit att flytta julafton har jag till mitt stora förtret blivit fett nedröstad.
:(
Men smaka på idén. Enda(?) anledningen till att man firar julafton när vi firar den, är p.g.a. denna nedra Jesus (får nog räkna med x antal blixtar i huvet idag). Fan, hur många är det som ens är med i Svenska kyrkan längre? Det är ju sååå 1995 att vara det. Julafton handlar om familjen och om juleklappar. Kanske att man har någon liten krubba någonstans i huset, men alla ser dess symbolik endast som en saga. De tre vise männen, uuuh. Julen är inget religiöst längre. Hur många går i kyrkan vid jul? Inga jag känner i alla fall! Nä. Jag tycker det är viktigare med snö än Tro-skit på julafton.
Så vad säger ni,
Ska vi köra på den 12 februari nästa år?
fred ut fuckers
söndag 29 november 2009
forts.
Hmm, var var jag?
Just det. Folks okunskap om sängar.
Jag ska nog tillägga att allt jag skrivit i det förra inlägget och i det jag kommer skriva nu faktiskt är mest riktade till vuxna. Vi unga har egentligen inte haft så mycket val, (och vi är dessutom ganska oförstörda ännu, men det är väl bra att få insikter tidigt?) föräldrarna har köpt sängar till oss som enligt deras mått är okej. Själv tycker jag synd om mina föräldrar att de inte visste bättre när de köpte sängar till Stinus och mig. De var också stenhårda. Men hur fasen skulle de veta? Aja. Det jag skriver här kan ju (om det nu är någon som orkar läsa allt det här) förhoppningsvis hjälpa dig när du köper säng nästa gång..
Alla bara går omkring och är trötta, men ingen vet egentligen vad anledningen är. Man tänker att man sover för lite, att man har ett krävande jobb och sedan en krävande vardag. Man tänker när man har ont någonstans att man kanske har sträckt sig (fast när? hur? hmm..) eller att man har suttit i luftdrag någonstans och att det är därför man är stel i nacken. Nja.
Jag bara väntar på en säng-boom i hälsovärlden. Jag menar, allt annat i hälsoväg finns ju redan. Och allt i ergonomiväg med. T ex höj- och sänkbara skrivbord, justerbara bilsäten och goa fåtöljer som man kan luta bakåt och fälla upp fotändan på. Kommer ihåg att min chef berättade om att han hade haft en föreläsning för ett gäng sjukgymnaster en gång (eller säkert flera gånger, vet inte..), och då var det en sådan sjuk omställning för dem. Någon hade till och med börjat gråta. Att de aldrig hade tänkt på att fråga patienterna om sängarna hemma förut! Så mycket arbete förgäves. Ja, det är rätt tragiskt!
Fan vad glad jag är att jag är i sängbranschen!
..
Jag har pratat en del om hårda sängar nu. Men det finns ju mjuka också. De är lite snällare mot kroppen, men ofta ger inte dessa sängar (de flesta har inte sängar av tillräckligt hög kvalitet för att följsamheten ska kvarstå länge) rätt stöd för kroppen. Det är därför många är anti mjuka sängar. För de som de har provat har gett en felaktig tryckavlastning, och då kan sängen vara hur mjuk den vill utan att för den sakens skull vara bra. När sängen är för mjuk ligger din kropp och spänner tvärtommusklerna, alltså de som inte behöver spänna sig så mycket om din säng är för hård. Detta gör i båda fallen att man får spänningar i kroppen som man inte skulle behöva ha.
Det vi behöver är en säng där dina muskler, din kropp, får så optimal avlastning som möjligt. Man kan tänka lite så här, att den symmetri du har när du står, den ska du också kunna behålla när du ligger ner. Annars är det ganska logiskt att din kropp blir lite förvrängd. Eller hur?
Så, nu tänker säkert ni: "Vad ska man ha för säng då?"
Det ska jag svara på nu. Jag ska berätta hur man ska tänka när man ska välja säng.
Du tänker säkert att det inte är värt det att lägga mycket pengar på en säng eftersom du bara ska sova i den (och du kan ju somna överallt, höhöhö. Detta är för övrigt en indikation på att du inte sover ut när du väl ska sova). Men det sättet att tänka ska du ändra på. Nu gäller inte längre IKEA-principen, den att man bestämmer priset först och sen väljer materialen och designen. Här gäller det omvända. Du spenderar (eller bör spendera, om man ska gå efter 8h - 8h - 8h - modellen) ju en tredjedel av ditt liv i sängen. Så om du tycker att din bil som du la 150.000:- på var ett bra köp, trots att du kanske knappt använder den, då har du en hel del värderingar att prioritera om. Jag menar inte att man inte får lägga mycket pengar på en bil, absolut inte. Men bara för att sätta saker i proportion till vartannat, liksom.
Så det är det första. Tänk inte att den plats och möbel du ska tillbringa så mycket skönhetssömnstid i ska vara billig. Ska du kunna ha den länge får du räkna med att lägga en rätt så stor peng. Men du kan i alla fall känna dig trygg, för i den här världen är det allt som oftast så: ju mer pengar du lägger, desto mer får du för dem. Rätt skönt ändå, va?
Vidare.
Det optimala är för människan (såvida man inte har några knepiga åkommor) att ligga på rygg. Men nästan ingen ligger på rygg, för sängarna tillåter inte det. Därför vänder sig de flesta på sidan för att kunna ligga lite sådär gulligt i fosterställning. Det är en avslappnad position för oss, och då särskilt för vår höftböjarmuskel. Jämför med din egen hand - när du knyter den slappnar den inte av. När du spänner ut den slappnar den inte av. Det är när kroppen hamnar i sitt mellanläge som den mår bäst.
Hursomhelst. Om du är envis med att ligga på sida, då finns det sköna och följsamma sängar för dig också, så länge du inte tenderar att tippa på något håll. Men kruxet med sidoliggande är att man måste hitta en så sjuhelvetes bra säng för att man ska ligga perfekt. Därför är grejen med ställbart en bra sak..
Ställbara sängar tänker många "Lyx" om. Och visst är det lyxigt (om man kollar på tv eller läser i sängen), men så mycket mer än så. Huvudfunktionen med ställbara sängar (alltså såna du kan hissa upp och ned i huvud- och fotändan) är att man ska låta sängen hjälpa dig till en fosterställning, fast på rygg. På ryggen, som är din största, stabilaste, yta. Du kommer inte kunna ligga och vrida och vända dig så som du är van vid, för meningen är att du ska ligga stilla och låta kroppen vila (och du kommer att skona dina vackra axlar och höfter!). Vad som händer förutom att du "låser" dig i en position (osexigt det låter ^^) är också att du får upp huvudet lite, och då även benen. Det förra är bra på så vis att du lättare kan andas, du får friare luftvägar. Jfr uppbullningen med kuddar de flesta håller på med när de är förkylda (+ snarkar ej!). Det senare är bra för att det underlättar din blodcirkulation. Och du får det underbara Mellanläget på kroppen. Allt detta kommer göra att din sömn blir mycket mer effektiv (också det mycket osexigt uttryckt) i och med att du kan reglera sängen så att den passar dig precis så bra att du ligger avslappnat på rygg. Du kommer garanterat vakna mer utvilad och välmående om din nattssömn varit god. God på riktigt. Det handlar inte bara om psykiskt välmående. Det handlar till så sjukt stor del också om fysiskt välmående. Då särskilt under natten, då din dags intryck ska bearbetas.
Sammanfattat fick jag egentligen bara fram två saker man ska tänka på när man väljer säng. Att man ska köpa dyrt och att det ska vara ställbart :) haha. Men man får ju också tänka på att även om sängen är justerbar så ska den ha rätt fasthet. Och det kan jag hjälpa dig med när du hälsar på mig på Samarkand!
..
(Sen är det ju sjukt nice att kunna ha filmkväll i sängen, sitta med laptopen i knäet, eller kanske prova på en helt ny spännande älskandeställning - kanske med lite massage i sängen samtidigt ;))
Jävlar i helvetet vilken uppsats. Så typiskt mig. Men nu har jag fått dela med mig av ett gäng med galet insiktsgivande fakta. Även om jag hade kunnat skriva på hela natten, kanske ännu lite mer om fördelen med ställbart. Men nu får det fasen räcka. Har jag gjort intryck på någon stackare som med nöd och näppe klarat sig ända hit i texten, är jag genomglad. För ni förstår, det här är mitt jobb. Att få er att förstå att ni skulle kunna må så mycket bättre.
Hoppas att någon har läst det jag skrivit, och ännu hellre; återberättat eller läst det för sina föräldrar (räknar med att min skrivandemålgrupp är av den lite yngre sorten) som egentligen är de som det är mest synd om.
Ger en låtsasfetingkram till alla och önskar er, ikväll igen, en God natt. (Haha)
Cheers.
Just det. Folks okunskap om sängar.
Jag ska nog tillägga att allt jag skrivit i det förra inlägget och i det jag kommer skriva nu faktiskt är mest riktade till vuxna. Vi unga har egentligen inte haft så mycket val, (och vi är dessutom ganska oförstörda ännu, men det är väl bra att få insikter tidigt?) föräldrarna har köpt sängar till oss som enligt deras mått är okej. Själv tycker jag synd om mina föräldrar att de inte visste bättre när de köpte sängar till Stinus och mig. De var också stenhårda. Men hur fasen skulle de veta? Aja. Det jag skriver här kan ju (om det nu är någon som orkar läsa allt det här) förhoppningsvis hjälpa dig när du köper säng nästa gång..
Alla bara går omkring och är trötta, men ingen vet egentligen vad anledningen är. Man tänker att man sover för lite, att man har ett krävande jobb och sedan en krävande vardag. Man tänker när man har ont någonstans att man kanske har sträckt sig (fast när? hur? hmm..) eller att man har suttit i luftdrag någonstans och att det är därför man är stel i nacken. Nja.
Jag bara väntar på en säng-boom i hälsovärlden. Jag menar, allt annat i hälsoväg finns ju redan. Och allt i ergonomiväg med. T ex höj- och sänkbara skrivbord, justerbara bilsäten och goa fåtöljer som man kan luta bakåt och fälla upp fotändan på. Kommer ihåg att min chef berättade om att han hade haft en föreläsning för ett gäng sjukgymnaster en gång (eller säkert flera gånger, vet inte..), och då var det en sådan sjuk omställning för dem. Någon hade till och med börjat gråta. Att de aldrig hade tänkt på att fråga patienterna om sängarna hemma förut! Så mycket arbete förgäves. Ja, det är rätt tragiskt!
Fan vad glad jag är att jag är i sängbranschen!
..
Jag har pratat en del om hårda sängar nu. Men det finns ju mjuka också. De är lite snällare mot kroppen, men ofta ger inte dessa sängar (de flesta har inte sängar av tillräckligt hög kvalitet för att följsamheten ska kvarstå länge) rätt stöd för kroppen. Det är därför många är anti mjuka sängar. För de som de har provat har gett en felaktig tryckavlastning, och då kan sängen vara hur mjuk den vill utan att för den sakens skull vara bra. När sängen är för mjuk ligger din kropp och spänner tvärtommusklerna, alltså de som inte behöver spänna sig så mycket om din säng är för hård. Detta gör i båda fallen att man får spänningar i kroppen som man inte skulle behöva ha.
Det vi behöver är en säng där dina muskler, din kropp, får så optimal avlastning som möjligt. Man kan tänka lite så här, att den symmetri du har när du står, den ska du också kunna behålla när du ligger ner. Annars är det ganska logiskt att din kropp blir lite förvrängd. Eller hur?
Så, nu tänker säkert ni: "Vad ska man ha för säng då?"
Det ska jag svara på nu. Jag ska berätta hur man ska tänka när man ska välja säng.
Du tänker säkert att det inte är värt det att lägga mycket pengar på en säng eftersom du bara ska sova i den (och du kan ju somna överallt, höhöhö. Detta är för övrigt en indikation på att du inte sover ut när du väl ska sova). Men det sättet att tänka ska du ändra på. Nu gäller inte längre IKEA-principen, den att man bestämmer priset först och sen väljer materialen och designen. Här gäller det omvända. Du spenderar (eller bör spendera, om man ska gå efter 8h - 8h - 8h - modellen) ju en tredjedel av ditt liv i sängen. Så om du tycker att din bil som du la 150.000:- på var ett bra köp, trots att du kanske knappt använder den, då har du en hel del värderingar att prioritera om. Jag menar inte att man inte får lägga mycket pengar på en bil, absolut inte. Men bara för att sätta saker i proportion till vartannat, liksom.
Så det är det första. Tänk inte att den plats och möbel du ska tillbringa så mycket skönhetssömnstid i ska vara billig. Ska du kunna ha den länge får du räkna med att lägga en rätt så stor peng. Men du kan i alla fall känna dig trygg, för i den här världen är det allt som oftast så: ju mer pengar du lägger, desto mer får du för dem. Rätt skönt ändå, va?
Vidare.
Det optimala är för människan (såvida man inte har några knepiga åkommor) att ligga på rygg. Men nästan ingen ligger på rygg, för sängarna tillåter inte det. Därför vänder sig de flesta på sidan för att kunna ligga lite sådär gulligt i fosterställning. Det är en avslappnad position för oss, och då särskilt för vår höftböjarmuskel. Jämför med din egen hand - när du knyter den slappnar den inte av. När du spänner ut den slappnar den inte av. Det är när kroppen hamnar i sitt mellanläge som den mår bäst.
Hursomhelst. Om du är envis med att ligga på sida, då finns det sköna och följsamma sängar för dig också, så länge du inte tenderar att tippa på något håll. Men kruxet med sidoliggande är att man måste hitta en så sjuhelvetes bra säng för att man ska ligga perfekt. Därför är grejen med ställbart en bra sak..
Ställbara sängar tänker många "Lyx" om. Och visst är det lyxigt (om man kollar på tv eller läser i sängen), men så mycket mer än så. Huvudfunktionen med ställbara sängar (alltså såna du kan hissa upp och ned i huvud- och fotändan) är att man ska låta sängen hjälpa dig till en fosterställning, fast på rygg. På ryggen, som är din största, stabilaste, yta. Du kommer inte kunna ligga och vrida och vända dig så som du är van vid, för meningen är att du ska ligga stilla och låta kroppen vila (och du kommer att skona dina vackra axlar och höfter!). Vad som händer förutom att du "låser" dig i en position (osexigt det låter ^^) är också att du får upp huvudet lite, och då även benen. Det förra är bra på så vis att du lättare kan andas, du får friare luftvägar. Jfr uppbullningen med kuddar de flesta håller på med när de är förkylda (+ snarkar ej!). Det senare är bra för att det underlättar din blodcirkulation. Och du får det underbara Mellanläget på kroppen. Allt detta kommer göra att din sömn blir mycket mer effektiv (också det mycket osexigt uttryckt) i och med att du kan reglera sängen så att den passar dig precis så bra att du ligger avslappnat på rygg. Du kommer garanterat vakna mer utvilad och välmående om din nattssömn varit god. God på riktigt. Det handlar inte bara om psykiskt välmående. Det handlar till så sjukt stor del också om fysiskt välmående. Då särskilt under natten, då din dags intryck ska bearbetas.
Sammanfattat fick jag egentligen bara fram två saker man ska tänka på när man väljer säng. Att man ska köpa dyrt och att det ska vara ställbart :) haha. Men man får ju också tänka på att även om sängen är justerbar så ska den ha rätt fasthet. Och det kan jag hjälpa dig med när du hälsar på mig på Samarkand!
..
(Sen är det ju sjukt nice att kunna ha filmkväll i sängen, sitta med laptopen i knäet, eller kanske prova på en helt ny spännande älskandeställning - kanske med lite massage i sängen samtidigt ;))
Jävlar i helvetet vilken uppsats. Så typiskt mig. Men nu har jag fått dela med mig av ett gäng med galet insiktsgivande fakta. Även om jag hade kunnat skriva på hela natten, kanske ännu lite mer om fördelen med ställbart. Men nu får det fasen räcka. Har jag gjort intryck på någon stackare som med nöd och näppe klarat sig ända hit i texten, är jag genomglad. För ni förstår, det här är mitt jobb. Att få er att förstå att ni skulle kunna må så mycket bättre.
Hoppas att någon har läst det jag skrivit, och ännu hellre; återberättat eller läst det för sina föräldrar (räknar med att min skrivandemålgrupp är av den lite yngre sorten) som egentligen är de som det är mest synd om.
Ger en låtsasfetingkram till alla och önskar er, ikväll igen, en God natt. (Haha)
Cheers.
lördag 28 november 2009
Se det som reklam om du vill.
- Vaknar du utvilad på morgonen?
- Tar du ibland en efterlängtad powernap efter skolan?
- Har du en skön säng?
- Gillar du att sova länge?
Antagligen, mina (vågar jag lova) okunniga vänner, skulle de flesta av er svara Ja på samtliga frågor. Åtminstone ett par av dem. Men sanningen är att era Ja inte betyder någonting. Ni vet helt enkelt inte bättre. Era uppfattningar om vad som är en bra sömn och en bra säng är med 99% säkerhet helt felaktiga.
Jag tror att många inte vet vad det innebär att sova gott och vakna utvilad. För dig kanske det innebär att gå och lägga dig i din "sköna" säng på kvällen, sedan sova jättelänge (helger) eller vakna och av ren vana vara tröttare än när du gick och la dig (vardagar). Du har säkert någon gång varit med om att du varit lite stel i kroppen eller haft en vag smärta i ländryggen. Du som magliggare har säkert varit med om den Döda handen som ligger på kudden som ni inte vet vems den är. Du har säkerligen också varit uppe X antal nätter för att kissa eller fått kommentarer (som ni självklart bara har skrattat åt) om att du rullar runt mycket i sängen. Ni tänker att detta är helt normalt, vilket det också är. Fast det borde inte vara normalt, för det är kass för era kroppar.
Läs nu noga:
Ca 98% av alla som kommer in i vår affär börjar med att säga; "Jag ska ha en hård säng för det är bra för ryggen". För så löd rönen för typ 35 år sedan, då de köpte säng senast (35 år är btw en äckligt lång tid att ha samma säng, och detta är ändå inget skräckexempel).
Varje gång blir jag lika trött på att behöva möta samma argument, men det får jag inte visa. För ni vet inte bättre. Men helt ärligt, nu ska vi vara logiska.
När man har en säng som är hård formar sig kroppen efter sängen. Du som är sidoliggare ligger alltså med en axel och en höft som pekar som spjut upp i luften. Du kommer inte ner med dem i sängen eftersom den inte är tillräckligt följsam. Inte konstigt att du får ont när du är vaken, nu eller så småningom.
Har man en ännu mer opassande säng kan det till och med bli så högt tryck mot dina stackars sidoextremiteter att du inte ens kan ligga direkt på sidan, utan tippar lite bakåt eller framåt. Det senare, att du tippar framåt, är sjukt vanligt. De flesta ligger liksom inte på sidan utan i framstupa sidoläge. Du kan ju tänka dig hur snygg och kurvig din stackars ryggrad ser ut då, du som känner dig träffad.
Sen har vi den värsta liggställningen - magliggande. Att du är magliggare innebär att du har en alldeles alldeles alldeles för hård säng. Den är så hård att det till och med är skönare att ligga med extrem skoliosvridning på ryggraden under en hel natt än att ligga på sida eller rygg. Kroppen vänder sig på mage, för där är du mjuk. Det är kroppens enda sätt att tryckavlasta dig. Dessutom måste du ju kunna andas, därför behöver du vrida på ditt huvud. Och inte har du någon ryggrad som tar hand om och stabiliserar den tyngd som kommer av de tunga organen i din överkropp - när du ligger på mage dras de obehindrat ner och drar din svank till ytterläge. Och tänk, du ligger nästan hela natten i precis en sådan position. Men du förstår inte varför du ibland har ont och känner dig stel i ryggen, du kanske tänker att du är född sån. För du sover när du intar den här positionen och känner inte smärtan.. Testa att vrida huvudet i vaket tillstånd en gång. Räkna hur många minuter du klarar av det innan du börjar känna att du vill gå tillbaka till normalläge. Och den döda handen på kudden - den har lagt sig där för att dina nerver som går ut till armen har kommit i kläm när du legat som du gjort med huvudet vridet. Jajjemän.
Bland den äldre generationen är det snarare så att de sover lite mindre. De har så ont av sina sängar att de inte ens kan ligga kvar, utan går upp vid 7-tiden varje morgon. Och sen klagar de hela dagen på att de har så ont så ont. "Men våra Dux-sängar är ju fortfarande lika bra som när vi köpte dem för 50 år sedan". Japp, det är de. För de är hårda som golv, och era kroppar är inte tillräckligt tunga för att rubba dem en centimeter, kära oldies. Men det förstår inte ni. Så ni tar en nödvändig tupplur mitt på dagen (detta gör säkert många av ni unga också för att ni ska orka hålla er vakna) och går omkring och är allmänt genomtrötta i kroppen resten av dagen tills ni går och lägger er typ 20.30 (efter Plus eller På spåret) på kvällen.
Det värsta är att folk är så fruktansvärt envisa och trångsynta. De flesta kan tänka sig att lägga ut 12.000 kr på en fet tv som de sedan har i 6-7 år för att sedan slänga den och köpa en ännu fetare, nu med LED-teknik. Sina sängar köper man för ungefär samma peng på IKEA eller Mio och har i typ 30 år, varefter de inte sällan går i arv till barnen eller sommarstugan. Nu menar jag förstås inte att man ska konsumera sängar som man idag konsumerar teknik för det är något sjukt som folk håller på med. Men om man sätter sakerna i proportion till varandra: du vill inte investera i din egen hälsa, men du köper gärna en svindyr mobil, dator eller tv osunt ofta (apparaterna behöver ju inte ens vara sönder för att folk ska kasta dem). Och många vill inte ens erkänna att de har ont när de pratar med mig i affären. Fan, gubbe, jag ser ju hur sned du är - försök inte!
Nä, nu är det skärpning mänskor.
Ni får kalla mig miljöskadad, men låter det inte ganska logiskt att en god natts sömn också ger dig en god dag? Jo, det gör det. Ni kan inte annat än att hålla med. Och med såna skitsängar som folk sover i är det inte konstigt att alla är trötta jämt och har ont i kroppen.
Jag är bara så otroligt trött på att fråga folk hur läget är och alltid få svaret: "Jag är trött", "Jag har ont i huvudet" o.s.v. Fan vad tråkigt det är.
Nu kanske inte alla känner sig träffade av det här, särskilt inte om man fortfarande är ung och kanske inte har hunnit få ont i kroppen ännu. Men de flesta känner säkerligen igen sig i den allmänna tröttheten som så ofta infinner sig, till er ursäkt: "det beror på årstiden".
I nästa inlägg ska jag berätta lite om hur en bra säng känns. Efter det förväntar jag mig en extra kundtillströmning i vår butik.
Sov så gott i era sköna sängar inatt.
- Tar du ibland en efterlängtad powernap efter skolan?
- Har du en skön säng?
- Gillar du att sova länge?
Antagligen, mina (vågar jag lova) okunniga vänner, skulle de flesta av er svara Ja på samtliga frågor. Åtminstone ett par av dem. Men sanningen är att era Ja inte betyder någonting. Ni vet helt enkelt inte bättre. Era uppfattningar om vad som är en bra sömn och en bra säng är med 99% säkerhet helt felaktiga.
Jag tror att många inte vet vad det innebär att sova gott och vakna utvilad. För dig kanske det innebär att gå och lägga dig i din "sköna" säng på kvällen, sedan sova jättelänge (helger) eller vakna och av ren vana vara tröttare än när du gick och la dig (vardagar). Du har säkert någon gång varit med om att du varit lite stel i kroppen eller haft en vag smärta i ländryggen. Du som magliggare har säkert varit med om den Döda handen som ligger på kudden som ni inte vet vems den är. Du har säkerligen också varit uppe X antal nätter för att kissa eller fått kommentarer (som ni självklart bara har skrattat åt) om att du rullar runt mycket i sängen. Ni tänker att detta är helt normalt, vilket det också är. Fast det borde inte vara normalt, för det är kass för era kroppar.
Läs nu noga:
Ca 98% av alla som kommer in i vår affär börjar med att säga; "Jag ska ha en hård säng för det är bra för ryggen". För så löd rönen för typ 35 år sedan, då de köpte säng senast (35 år är btw en äckligt lång tid att ha samma säng, och detta är ändå inget skräckexempel).
Varje gång blir jag lika trött på att behöva möta samma argument, men det får jag inte visa. För ni vet inte bättre. Men helt ärligt, nu ska vi vara logiska.
När man har en säng som är hård formar sig kroppen efter sängen. Du som är sidoliggare ligger alltså med en axel och en höft som pekar som spjut upp i luften. Du kommer inte ner med dem i sängen eftersom den inte är tillräckligt följsam. Inte konstigt att du får ont när du är vaken, nu eller så småningom.
Har man en ännu mer opassande säng kan det till och med bli så högt tryck mot dina stackars sidoextremiteter att du inte ens kan ligga direkt på sidan, utan tippar lite bakåt eller framåt. Det senare, att du tippar framåt, är sjukt vanligt. De flesta ligger liksom inte på sidan utan i framstupa sidoläge. Du kan ju tänka dig hur snygg och kurvig din stackars ryggrad ser ut då, du som känner dig träffad.
Sen har vi den värsta liggställningen - magliggande. Att du är magliggare innebär att du har en alldeles alldeles alldeles för hård säng. Den är så hård att det till och med är skönare att ligga med extrem skoliosvridning på ryggraden under en hel natt än att ligga på sida eller rygg. Kroppen vänder sig på mage, för där är du mjuk. Det är kroppens enda sätt att tryckavlasta dig. Dessutom måste du ju kunna andas, därför behöver du vrida på ditt huvud. Och inte har du någon ryggrad som tar hand om och stabiliserar den tyngd som kommer av de tunga organen i din överkropp - när du ligger på mage dras de obehindrat ner och drar din svank till ytterläge. Och tänk, du ligger nästan hela natten i precis en sådan position. Men du förstår inte varför du ibland har ont och känner dig stel i ryggen, du kanske tänker att du är född sån. För du sover när du intar den här positionen och känner inte smärtan.. Testa att vrida huvudet i vaket tillstånd en gång. Räkna hur många minuter du klarar av det innan du börjar känna att du vill gå tillbaka till normalläge. Och den döda handen på kudden - den har lagt sig där för att dina nerver som går ut till armen har kommit i kläm när du legat som du gjort med huvudet vridet. Jajjemän.
Bland den äldre generationen är det snarare så att de sover lite mindre. De har så ont av sina sängar att de inte ens kan ligga kvar, utan går upp vid 7-tiden varje morgon. Och sen klagar de hela dagen på att de har så ont så ont. "Men våra Dux-sängar är ju fortfarande lika bra som när vi köpte dem för 50 år sedan". Japp, det är de. För de är hårda som golv, och era kroppar är inte tillräckligt tunga för att rubba dem en centimeter, kära oldies. Men det förstår inte ni. Så ni tar en nödvändig tupplur mitt på dagen (detta gör säkert många av ni unga också för att ni ska orka hålla er vakna) och går omkring och är allmänt genomtrötta i kroppen resten av dagen tills ni går och lägger er typ 20.30 (efter Plus eller På spåret) på kvällen.
Det värsta är att folk är så fruktansvärt envisa och trångsynta. De flesta kan tänka sig att lägga ut 12.000 kr på en fet tv som de sedan har i 6-7 år för att sedan slänga den och köpa en ännu fetare, nu med LED-teknik. Sina sängar köper man för ungefär samma peng på IKEA eller Mio och har i typ 30 år, varefter de inte sällan går i arv till barnen eller sommarstugan. Nu menar jag förstås inte att man ska konsumera sängar som man idag konsumerar teknik för det är något sjukt som folk håller på med. Men om man sätter sakerna i proportion till varandra: du vill inte investera i din egen hälsa, men du köper gärna en svindyr mobil, dator eller tv osunt ofta (apparaterna behöver ju inte ens vara sönder för att folk ska kasta dem). Och många vill inte ens erkänna att de har ont när de pratar med mig i affären. Fan, gubbe, jag ser ju hur sned du är - försök inte!
Nä, nu är det skärpning mänskor.
Ni får kalla mig miljöskadad, men låter det inte ganska logiskt att en god natts sömn också ger dig en god dag? Jo, det gör det. Ni kan inte annat än att hålla med. Och med såna skitsängar som folk sover i är det inte konstigt att alla är trötta jämt och har ont i kroppen.
Jag är bara så otroligt trött på att fråga folk hur läget är och alltid få svaret: "Jag är trött", "Jag har ont i huvudet" o.s.v. Fan vad tråkigt det är.
Nu kanske inte alla känner sig träffade av det här, särskilt inte om man fortfarande är ung och kanske inte har hunnit få ont i kroppen ännu. Men de flesta känner säkerligen igen sig i den allmänna tröttheten som så ofta infinner sig, till er ursäkt: "det beror på årstiden".
I nästa inlägg ska jag berätta lite om hur en bra säng känns. Efter det förväntar jag mig en extra kundtillströmning i vår butik.
Sov så gott i era sköna sängar inatt.
torsdag 26 november 2009
.
älskar verkligen 118 118-reklamen när han kryper på golvet och "du kan messa eller ring, det gör ingenting" och fnissar.
älskar ica-reklamen om childhoodgosedjuren.
hatar när det är tillägna-tema på idol. klarar det inte. jag bara gråter. det är helt sjukt. så fint. själv skulle jag aldrig kunna stå på scen och samtidigt tänka på hur mycket man älskar den man sjunger till, det är en sak jag aldrig kommer klara. rösten skulle skaka som en parkinson och jag skulle inte se någonting eftersom mina ögon hade varit fulla med tårar.. :)
har för övrigt tagit svininfluensavaccinet nu och har aldrig känt mig så handikappad! hemskt!
här kommer lite random moments från idol, moments som etsat sig fast. (ännu en gång bevisar jag min ocoolhet)
riktigt grymt. älskar "thaing" :)
PARANTES: jag gick i samma klass som hennes lillasyster i Göteborg! TUFF ÄR JAG!
fy fan vad bra detta är. jag ryser faktiskt.
aja, nu är det jobbet som gäller.
cheers
älskar ica-reklamen om childhoodgosedjuren.
hatar när det är tillägna-tema på idol. klarar det inte. jag bara gråter. det är helt sjukt. så fint. själv skulle jag aldrig kunna stå på scen och samtidigt tänka på hur mycket man älskar den man sjunger till, det är en sak jag aldrig kommer klara. rösten skulle skaka som en parkinson och jag skulle inte se någonting eftersom mina ögon hade varit fulla med tårar.. :)
har för övrigt tagit svininfluensavaccinet nu och har aldrig känt mig så handikappad! hemskt!
här kommer lite random moments från idol, moments som etsat sig fast. (ännu en gång bevisar jag min ocoolhet)
riktigt grymt. älskar "thaing" :)
PARANTES: jag gick i samma klass som hennes lillasyster i Göteborg! TUFF ÄR JAG!
fy fan vad bra detta är. jag ryser faktiskt.
aja, nu är det jobbet som gäller.
cheers
onsdag 25 november 2009
i brist på fantasi till saker att skriva
Sjukt vad inaktiv jag har blivit här då. Det funkar ju inte om jag ska bli kändis. Därför ska jag göra något så galet coolt som att lägga upp några klipp från Eva & Adam-filmen.
från 08:07 ungefär :)
.fasen, jag hittade inte klippen jag ville ha. typ GRATTIS KARIN och Faan också, Faaaan!
från 08:07 ungefär :)
.fasen, jag hittade inte klippen jag ville ha. typ GRATTIS KARIN och Faan också, Faaaan!
måndag 23 november 2009
Hemma med halmen
Nu är jag hemma från kiltens, Nessies och säckpipans förlovade land. Jag hoppas att alla fans har saknat mig något förfärligt.
Lite om Skottland:
- Här finns sjukt med gräs. Gräs gräs gräs överallt. Parkerna består av bara gräs. Allt är så overkligt grönt fastän det är typ vinter.
- Här är pubarna i allra högsta grad levande, torsdagkväll som fredag vid lunchtid. Alla dricker öl, till och med tjejerna och de fina damerna som faktiskt ofta vistas på samma ställen som den yngre generationen. De allra äldsta, de riktiga originalen, dricker Guinness.
- Här äter man någonting som kallas för Toad in the Hole. Padda i hålet. Det är ungefär så gott som det låter, men som tur var (ja, jag är lite rädd för främmande mat) var det i alla fall inte padda som serverades. Inte heller något hål. Toad in the Hole är två korvar inbakade i en pudding serverat med potatismos och sås. Men jag kände att jag var tvungen att prova.
- Här äter man vita bönor till precis allting. Till och med till bakad potatis. Hmm..
- Här har man vänstertrafik. DÖ på det! Det första som hände när vi kom fram var att jag var på väg att bli påkörd, det var fan sjukt nära. Hade just suttit snyggt första kvällen! Splash, ett huvud här, en tå där. Nedrans bilar - prova att komma från det håll man kollar åt när man går över vägen för fan. Goddamn. Livsfarligt.
- Här får du en plusmeny på McDonald's för ca 40:-, vilket är nästan hälften av vad det kostar i Suecia. Dock vet de inte vad källsortering är på denna gemytliga restaurang.
- Här finns ett sjöodjur. Scary!
- Här fattar man ingenting av vad någon säger.
This is Scotland.
Och Gud vad mycket jag skrev om mat. Gjorde vi inget annat eller? :) Mycket möjligt.
peace
fred
yo
Lite om Skottland:
- Här finns sjukt med gräs. Gräs gräs gräs överallt. Parkerna består av bara gräs. Allt är så overkligt grönt fastän det är typ vinter.
- Här är pubarna i allra högsta grad levande, torsdagkväll som fredag vid lunchtid. Alla dricker öl, till och med tjejerna och de fina damerna som faktiskt ofta vistas på samma ställen som den yngre generationen. De allra äldsta, de riktiga originalen, dricker Guinness.
- Här äter man någonting som kallas för Toad in the Hole. Padda i hålet. Det är ungefär så gott som det låter, men som tur var (ja, jag är lite rädd för främmande mat) var det i alla fall inte padda som serverades. Inte heller något hål. Toad in the Hole är två korvar inbakade i en pudding serverat med potatismos och sås. Men jag kände att jag var tvungen att prova.
- Här äter man vita bönor till precis allting. Till och med till bakad potatis. Hmm..
- Här har man vänstertrafik. DÖ på det! Det första som hände när vi kom fram var att jag var på väg att bli påkörd, det var fan sjukt nära. Hade just suttit snyggt första kvällen! Splash, ett huvud här, en tå där. Nedrans bilar - prova att komma från det håll man kollar åt när man går över vägen för fan. Goddamn. Livsfarligt.
- Här får du en plusmeny på McDonald's för ca 40:-, vilket är nästan hälften av vad det kostar i Suecia. Dock vet de inte vad källsortering är på denna gemytliga restaurang.
- Här finns ett sjöodjur. Scary!
- Här fattar man ingenting av vad någon säger.
This is Scotland.
Och Gud vad mycket jag skrev om mat. Gjorde vi inget annat eller? :) Mycket möjligt.
peace
fred
yo
onsdag 18 november 2009
den senaste tiden i bilder
Farmville Photos
Farmville Photos
Farmville Photos
Farmville Photos
Farmville Photos
Mm skönt, tempot på tv är för högt nuförtiden.
HIHIHIIIHI GULLIIII
Jag tänker ofta att det är tur jag har snygga kompisar
Tråkigaste synen: kom sist till jobbet, jag är dålig! (men jag cyklar faktiskt)
Den är lite jobbig
Mycket nöjd med min natursnobbejacka. Blek och dvärg är jag också.
Under långa cykelfärder får man roa sig bäst man kan och ta kort på sig själv.
Redigt nöjd med sin Fars dagspresent :) pappa lella.
Frågan är hur man lyckas med detta.
På CG säljs falska ankor. Vet inte om jag kan lita på dem längre..?
he he he
ha ha ha
ho ho ho
nä god natt nu puss
måndag 16 november 2009
uppdatering på idolfronten
Erik, Tove, Reza, Mariette och Kalle är fortfarande med. Jag tycker att svenska folket har varit relativt duktiga med att rösta i år. Det brukar jag sällan tycka. Dock känner jag fortfarande aldrig att jag är sugen på att se vad Kalle (han som man absolut inte tror ska prata skånska) kommer hitta på. Han har hamnat fel kan jag tycka. Men jag kan ändå se honom på någon annan stor scen, dock inte som soloartist.
Sen Mariette, då. Jag blir så trött. Hennes röst låter ju alltid likadant (förutom möjligen då hon sjöng Bleeding Love) och så fruktansvärt stumt att jag bara vill sprätta upp hennes strupe (självklart är jag allvarlig) så att tonerna når mig. För nu tar det liksom stopp typ Här (visar med handen). Hon måste åka ut nästa gång.
Så har vi Reza som jag tycker lite halvsynd om i och med den bristande språkkunskapen. Man märker vilken pratpella hon hade varit om hon hade varit mer förtrogen med språket. Men å andra sidan, det är ju internationell artist hon ska bli och inte svensk deckarförfattare. Jag tycker hon är grym på scen, men uttalet och artikulationen vacklar ofta, vilket är synd. Annars hade hon varit en färdig artist.
Vidare till Erik. Damn vilken röst, han kan verkligen blåsa en ur stolen. Dock gör han det varje gång, och det blir ju inte lika speciellt då. Men visst, gör man The show must go on så bra, så visst, låt gå för rivlåtar varje gång då :) Gulligt att han är fritidsledare är det!
Sist men inte minst TOVE! Åh, älskade Tove, jag är kär i dig! Sjukt kaxigt att göra den där I wish I was a punkrocker eller vad den heter helt a capella. Och så klockrent med. Sjukt imponerande. Henne är jag nyfiken på att se varje gång, för hon varierar sig så mycket med både låtval och röst. Underbart. Fast jag tycker nog att hon kan gå tillbaka till den attityd hon hade innan..
HEJA mig, en idolrecension. Jag kan nog inte bli töntigare, men vad gör det? :)
well well
haido
Sen Mariette, då. Jag blir så trött. Hennes röst låter ju alltid likadant (förutom möjligen då hon sjöng Bleeding Love) och så fruktansvärt stumt att jag bara vill sprätta upp hennes strupe (självklart är jag allvarlig) så att tonerna når mig. För nu tar det liksom stopp typ Här (visar med handen). Hon måste åka ut nästa gång.
Så har vi Reza som jag tycker lite halvsynd om i och med den bristande språkkunskapen. Man märker vilken pratpella hon hade varit om hon hade varit mer förtrogen med språket. Men å andra sidan, det är ju internationell artist hon ska bli och inte svensk deckarförfattare. Jag tycker hon är grym på scen, men uttalet och artikulationen vacklar ofta, vilket är synd. Annars hade hon varit en färdig artist.
Vidare till Erik. Damn vilken röst, han kan verkligen blåsa en ur stolen. Dock gör han det varje gång, och det blir ju inte lika speciellt då. Men visst, gör man The show must go on så bra, så visst, låt gå för rivlåtar varje gång då :) Gulligt att han är fritidsledare är det!
Sist men inte minst TOVE! Åh, älskade Tove, jag är kär i dig! Sjukt kaxigt att göra den där I wish I was a punkrocker eller vad den heter helt a capella. Och så klockrent med. Sjukt imponerande. Henne är jag nyfiken på att se varje gång, för hon varierar sig så mycket med både låtval och röst. Underbart. Fast jag tycker nog att hon kan gå tillbaka till den attityd hon hade innan..
HEJA mig, en idolrecension. Jag kan nog inte bli töntigare, men vad gör det? :)
well well
haido
LET'S DO IT, LET'S DO IT, LET'S DO IT
I gotta feeling
That tonight's gonna be a good night
mmmmmmmmmm bra låt tycker jag!
That tonight's gonna be a good night
mmmmmmmmmm bra låt tycker jag!
GOD morgon!
Något håller på att hända med min självkänsla.
Min attityd till saker och ting har förändrats.
Helt plötsligt känner jag mig lite nöjdare med var och vem jag är.
Fasen vad skönt det är!
Jag vaknar numera med ett leende på läpparna. Och oavsett om det är så dimmigt ute att man tror ögonen har klistrats igen eller om det är strålande solsken så intalar och övertygar jag mig själv att varje dag är världens bästa dag.
t ex:
Idag är det världens bästa måndag!
Hoppas att det kommer smitta av sig på alla jag träffar, det skulle göra mig glad också!
Önskar alla fans en världsbäst nystart på veckan!
/E.
Min attityd till saker och ting har förändrats.
Helt plötsligt känner jag mig lite nöjdare med var och vem jag är.
Fasen vad skönt det är!
Jag vaknar numera med ett leende på läpparna. Och oavsett om det är så dimmigt ute att man tror ögonen har klistrats igen eller om det är strålande solsken så intalar och övertygar jag mig själv att varje dag är världens bästa dag.
t ex:
Idag är det världens bästa måndag!
Hoppas att det kommer smitta av sig på alla jag träffar, det skulle göra mig glad också!
Önskar alla fans en världsbäst nystart på veckan!
/E.
fredag 13 november 2009
Diet, no
Hej!
Nu var det längesen jag skrev ett morgoninlägg, men eftersom det är så sjukt härligt väder idag så är jag uppe med tuppen och hur pigg och glad och snygg som helst! Det är helt sjukt hur vädret påverkar mig, oavsett hur mycket jag förespråkar ett av historiens mest uttjatade ordspråk (man ska ha vinterjacka på sig när det är vinter. Ta åt dig Jonathan! ^^).
Kommer inte på något vettigt att skriva ännu, så jag kan berätta hur nyttig min frukost är. Sen kommer jag säkerligen skriva något om dieter känner jag på mig, såvida jag inte kommer på något bättre innan.
Min frukost är så här nyttig:
-2 knäckebröd med ost (och smör såklart, det kommer jag aldrig sluta unna mig, för det är bullshit att det smakar likadant utan)
-en kopp vaniljte med honung (helt i enlighet med mina tankar om att honung botar allt förutom karies)
-en clementin
Fan, så jävla nyttigt var det ju inte..
Det var nog mest att jag tänkte att knäckebröd är bättre än vanligt bröd, men jag brer säkert dubbelt så mycket nu. Haha. Och clementiner är mest lite syrligt, men det består säkert av 100% procent vatten. Om jag har tur kanske någon promille c-vitaminer.
Jag kom btw inte på något bättre att skriva om än dieter, för just idag känner jag inte att det är något som stör mig mer än de.
Alltså, så här är det:
GI, för att ta ett vanligt exempel, är så jävla palligt. Är det nån som vill sluta käka pasta på heltid för resten av sitt liv, är det verkligen någon därute som vill det? Inte om de är normala, nej. Och tänk om man blir bortbjuden och det serveras potatis. Då skulle iaf jag skämmas över att behöva tacka nej till den "för att jag går på diet". BWAA, det finns inget löjligare!
Min teori, eller nej, Sanningen(!) är att vad tjockisar behöver göra för att gå ner i vikt (förutom de som är födda med det, stackars dem) är att ÄTA MINDRE och TRÄNA MER. Ät måttligt av det du mår bra av och träna så mycket att du känner att du kan äta det du mår bra av. Kanske lite mer träning i början för att se lite resultat, det vill man ju ändå. Och sen är det inte yoga och powerwalk och sån skit som gäller. Köp rediga träningskläder och spring långt eller kör ett hårt jäkla styrkepass på gymmet. Eller ännu bättre, börja med någon idrott. Då blir det tom lite roligt samtidigt!
Eller så gör man som jag.
Äter mycket, onyttigt och ofta, samt tränar inte.
Och lyssnar på gammal och töntig (men jättejättebra!!!) r'n'b.
En låt jag hade glömt hur mycket jag tycker om den.
Nu ska jag till mitt kära jobb, och jag ska ha en sjukt bra dag med cat-, idol- och marydate som avslutning.
PEACE OUT!
Nu var det längesen jag skrev ett morgoninlägg, men eftersom det är så sjukt härligt väder idag så är jag uppe med tuppen och hur pigg och glad och snygg som helst! Det är helt sjukt hur vädret påverkar mig, oavsett hur mycket jag förespråkar ett av historiens mest uttjatade ordspråk (man ska ha vinterjacka på sig när det är vinter. Ta åt dig Jonathan! ^^).
Kommer inte på något vettigt att skriva ännu, så jag kan berätta hur nyttig min frukost är. Sen kommer jag säkerligen skriva något om dieter känner jag på mig, såvida jag inte kommer på något bättre innan.
Min frukost är så här nyttig:
-2 knäckebröd med ost (och smör såklart, det kommer jag aldrig sluta unna mig, för det är bullshit att det smakar likadant utan)
-en kopp vaniljte med honung (helt i enlighet med mina tankar om att honung botar allt förutom karies)
-en clementin
Fan, så jävla nyttigt var det ju inte..
Det var nog mest att jag tänkte att knäckebröd är bättre än vanligt bröd, men jag brer säkert dubbelt så mycket nu. Haha. Och clementiner är mest lite syrligt, men det består säkert av 100% procent vatten. Om jag har tur kanske någon promille c-vitaminer.
Jag kom btw inte på något bättre att skriva om än dieter, för just idag känner jag inte att det är något som stör mig mer än de.
Alltså, så här är det:
GI, för att ta ett vanligt exempel, är så jävla palligt. Är det nån som vill sluta käka pasta på heltid för resten av sitt liv, är det verkligen någon därute som vill det? Inte om de är normala, nej. Och tänk om man blir bortbjuden och det serveras potatis. Då skulle iaf jag skämmas över att behöva tacka nej till den "för att jag går på diet". BWAA, det finns inget löjligare!
Min teori, eller nej, Sanningen(!) är att vad tjockisar behöver göra för att gå ner i vikt (förutom de som är födda med det, stackars dem) är att ÄTA MINDRE och TRÄNA MER. Ät måttligt av det du mår bra av och träna så mycket att du känner att du kan äta det du mår bra av. Kanske lite mer träning i början för att se lite resultat, det vill man ju ändå. Och sen är det inte yoga och powerwalk och sån skit som gäller. Köp rediga träningskläder och spring långt eller kör ett hårt jäkla styrkepass på gymmet. Eller ännu bättre, börja med någon idrott. Då blir det tom lite roligt samtidigt!
Eller så gör man som jag.
Äter mycket, onyttigt och ofta, samt tränar inte.
Och lyssnar på gammal och töntig (men jättejättebra!!!) r'n'b.
En låt jag hade glömt hur mycket jag tycker om den.
Nu ska jag till mitt kära jobb, och jag ska ha en sjukt bra dag med cat-, idol- och marydate som avslutning.
PEACE OUT!
torsdag 12 november 2009
.
Halv åtta hemma hos mig är en sån himla måbra-serie. Jag bara myser! Och han i bakgrunden med sina torra skämt, men som jag skrattar åt ändå.
Vad finns det mer för såna mysprogram..?
Kommer inte på någon som går nu, men kom att tänka på Anki & Pytte :) Så gulligt barnprogram! Jösses, vad nostalgisk jag ska vara alltid. Jag tror att det gör mig deprimerad, alltså. Det kan inte vara bra att bli så sentimental och saknande när man tänker tillbaka på det som varit. Det kommer aldrig att komma igen! Lite synd, visserligen. Jag saknar att titta på Disneydags t ex. Och så saknar jag de bra julkalendrarna. Eller är det jag som har vuxit ifrån dem? Jag kanske inte tycker att Mysteriet på Greveholm och Jul i Kapernaum är så bra nu. Fast det är ju visserligen inte så konstigt. Men mor och far tyckte ju faktiskt också om de gamla kalendrarna, så jag kanske inte har så fel ändå. Dock hörde jag det ryktas om att han Salve-Erik(?) och någon mer (SupersnällasilverSara eller nån sån barnfavorit?) skulle vara med i årets decembermorgonmåste. Jag älskade sommarlovsmorgon när det var Salve som gick!
Nä gud vad jag håller på alltid. Den här bloggen håller på att anta formen av en nostalgiblogg. Nehe, nu får jag börja skriva om nåt annat, det här med nischande är inte min grej!
Vad finns det mer för såna mysprogram..?
Kommer inte på någon som går nu, men kom att tänka på Anki & Pytte :) Så gulligt barnprogram! Jösses, vad nostalgisk jag ska vara alltid. Jag tror att det gör mig deprimerad, alltså. Det kan inte vara bra att bli så sentimental och saknande när man tänker tillbaka på det som varit. Det kommer aldrig att komma igen! Lite synd, visserligen. Jag saknar att titta på Disneydags t ex. Och så saknar jag de bra julkalendrarna. Eller är det jag som har vuxit ifrån dem? Jag kanske inte tycker att Mysteriet på Greveholm och Jul i Kapernaum är så bra nu. Fast det är ju visserligen inte så konstigt. Men mor och far tyckte ju faktiskt också om de gamla kalendrarna, så jag kanske inte har så fel ändå. Dock hörde jag det ryktas om att han Salve-Erik(?) och någon mer (SupersnällasilverSara eller nån sån barnfavorit?) skulle vara med i årets decembermorgonmåste. Jag älskade sommarlovsmorgon när det var Salve som gick!
Nä gud vad jag håller på alltid. Den här bloggen håller på att anta formen av en nostalgiblogg. Nehe, nu får jag börja skriva om nåt annat, det här med nischande är inte min grej!
fyi
Jag har idag, den 12 november 2009, övergett min röda dun-Everest-jacka som jag har haft sen i sjuan. Alltså i 7 år. Den började bli rätt sunk om man säger så, och så snöade den av smitdun varje gång jag skulle ta på mig den. Så jag kände att det var dags.
En Fjällräven blev det denna gång. Nice!
heido
En Fjällräven blev det denna gång. Nice!
heido
onsdag 11 november 2009
Slumpen är min grej.
fett otipp, men det visade sig att unknown i destination unknown var Glasgow!
där ser man.
resebyråer är för övrigt på väg att dö ut, det tror jag. i alla fall den byrå vi var på. hon var inte precis någon duktig säljare. började med att säga hur himla sent ute vi var, och gjorde det till värsta stora grejerna om hotellen inte låg mitt i stan eller att det inte ingick frukost. och hoppsan, här fanns visst bara fyrstjärniga hotell, ni får nog räkna med ca 6000 kr per person.
inte för att hon kan hjälpa att man bokar mycket smidigare och billigare på Internet, men vi hittade på egen hand ett trestjärnigt hotell för 272 SEK natten. det är inte fy skam, och möjlighet till roomservice fanns där med. kanske man borde utnyttja nån kväll :)
jaojao,
detta ska i vilket fall bli sjukt trevligt, allra mest för att det är så spännande att inte veta någonting om stället vi ska till. förutom att det bor 1,7 miljoner människor i staden, vilket säkerligen innebär stort centrum -> bra shopping. men den teorin avslöjar jag inte för min medresenär. han dör när han måste shoppa nämligen. nästan bokstavligen.
nu ska jag försöka nana bort mitt halsont som aldrig vill gå över. det är garanterat grisinfluensan som har tagit över mina mandlar. blöö!
kärlek och sol
/e
där ser man.
resebyråer är för övrigt på väg att dö ut, det tror jag. i alla fall den byrå vi var på. hon var inte precis någon duktig säljare. började med att säga hur himla sent ute vi var, och gjorde det till värsta stora grejerna om hotellen inte låg mitt i stan eller att det inte ingick frukost. och hoppsan, här fanns visst bara fyrstjärniga hotell, ni får nog räkna med ca 6000 kr per person.
inte för att hon kan hjälpa att man bokar mycket smidigare och billigare på Internet, men vi hittade på egen hand ett trestjärnigt hotell för 272 SEK natten. det är inte fy skam, och möjlighet till roomservice fanns där med. kanske man borde utnyttja nån kväll :)
jaojao,
detta ska i vilket fall bli sjukt trevligt, allra mest för att det är så spännande att inte veta någonting om stället vi ska till. förutom att det bor 1,7 miljoner människor i staden, vilket säkerligen innebär stort centrum -> bra shopping. men den teorin avslöjar jag inte för min medresenär. han dör när han måste shoppa nämligen. nästan bokstavligen.
nu ska jag försöka nana bort mitt halsont som aldrig vill gå över. det är garanterat grisinfluensan som har tagit över mina mandlar. blöö!
kärlek och sol
/e
tisdag 10 november 2009
Don't blame it on the sunshine
Något som är jobbigt är när andra plötsligt utnyttjar tillfället att ta hänsyn till ofrivilliga och inte konstanta omständigheter. Detta gör ofta att ens åsikt eller tillstånd inte tas på allvar. För att förtydliga, ett exempel:
När jag har mens är meningen med att gråta, vara arg eller sjuk lika med NOLL.
För jag har ju mens och allting som händer då beror bara på den.
Det är precis som att skylla på dåligt väder när man känner sig lat. Regnet ger dig något att skylla på, en anledning att stanna hemma istället för att ge dig ut på den dagliga löparrundan.
Nu har det förra exemplet egentligen inte väldigt mycket att göra med det senare (trots att jag ofta förknippar mina perioder med regn, helvete, smärta och allt jävligt livet har att erbjuda), men principen är nog densamma. Och min inställning till detta ifrånskyllningsfenomen är.. wait for it... Negativ såklart! Det finns inget mer oproffsigt än att skylla på yttre omständigheter. Det fick jag lära mig i den hårda Telenorskolan. Belys aldrig någon annan orsak än den du själv har skapat.
Sen vet ju jag med att man ofta bara vill skrika ut att DET VAR HAN - VARFÖR ÄR DU SUR PÅ MIG - JAG BEHÖVER INTE TA ÅT MIG - MEN VAFAN DET ÄR JU INGA KUNDER I BUTIKEN HUR SKA JAG DÅ SÄLJA men visar du att du är stark(?) nog att inte göra det (självklart finns det gränser..) utan istället hjälper till att reda ut och hitta en lösning på situationen - då tror jag det genererar i mer respekt i slutändan. Både från dina jämlikar och från de högre organen eller cheferna eller vad det nu kan tänkas vara.
Det var som en överordnad sa till mig en gång;
Vi har inga kunder idag för det är blåsigt.
Say what, som om inte folk går in i affärerna jämte fastän det är blåsigt liksom? Ta en titt på vad som har gått fel istället för att säga att det är kunderna det är fel på. Kunden har alltid rätt, goddamnitcharlie.
Hursom.
Nu ska jag slagga var tanken. Och imorgon ska jag boka weekend till destination unknown. Spännande.
Jag avslutar med en söt, lite halvtöntig låt (som vanligt när det är jag som har lagt upp den) som söstra mi introducerade mig för precis. Originalet är samma låt fast mer upptempo och med bebissångröst, d.v.s. inte något jag vanligtvis gillar. Fast det är nog originalet du känner igen den ifrån, om du nu känner igen den.
Håll tillgodo och
Godnatt allihopa, everybody!
När jag har mens är meningen med att gråta, vara arg eller sjuk lika med NOLL.
För jag har ju mens och allting som händer då beror bara på den.
Det är precis som att skylla på dåligt väder när man känner sig lat. Regnet ger dig något att skylla på, en anledning att stanna hemma istället för att ge dig ut på den dagliga löparrundan.
Nu har det förra exemplet egentligen inte väldigt mycket att göra med det senare (trots att jag ofta förknippar mina perioder med regn, helvete, smärta och allt jävligt livet har att erbjuda), men principen är nog densamma. Och min inställning till detta ifrånskyllningsfenomen är.. wait for it... Negativ såklart! Det finns inget mer oproffsigt än att skylla på yttre omständigheter. Det fick jag lära mig i den hårda Telenorskolan. Belys aldrig någon annan orsak än den du själv har skapat.
Sen vet ju jag med att man ofta bara vill skrika ut att DET VAR HAN - VARFÖR ÄR DU SUR PÅ MIG - JAG BEHÖVER INTE TA ÅT MIG - MEN VAFAN DET ÄR JU INGA KUNDER I BUTIKEN HUR SKA JAG DÅ SÄLJA men visar du att du är stark(?) nog att inte göra det (självklart finns det gränser..) utan istället hjälper till att reda ut och hitta en lösning på situationen - då tror jag det genererar i mer respekt i slutändan. Både från dina jämlikar och från de högre organen eller cheferna eller vad det nu kan tänkas vara.
Det var som en överordnad sa till mig en gång;
Vi har inga kunder idag för det är blåsigt.
Say what, som om inte folk går in i affärerna jämte fastän det är blåsigt liksom? Ta en titt på vad som har gått fel istället för att säga att det är kunderna det är fel på. Kunden har alltid rätt, goddamnitcharlie.
Hursom.
Nu ska jag slagga var tanken. Och imorgon ska jag boka weekend till destination unknown. Spännande.
Jag avslutar med en söt, lite halvtöntig låt (som vanligt när det är jag som har lagt upp den) som söstra mi introducerade mig för precis. Originalet är samma låt fast mer upptempo och med bebissångröst, d.v.s. inte något jag vanligtvis gillar. Fast det är nog originalet du känner igen den ifrån, om du nu känner igen den.
Håll tillgodo och
Godnatt allihopa, everybody!
shenamoss
Jag har sovit bort min dag, fan!
Klockan är kvart i ett och jag ligger fortfarande i sängen och degar, fastän jag har sjukt mycket saker att fixa. Det är inte ens skönt att ligga här, jag bara svettas, och jag har inte ens dragit upp rullgardinen ännu. Men jag får ligga kvar en liten stund, det är okej när man känner sig sjuk.
Mammut mår inte heller bra. Stinut är allmänt trött (eller bara en typisk tonåring). Pappa är som vanligt nöjd med sin tillvaro.
Jag önskar att jag var som pappa. Jag önskar att jag hade känt mig tillfreds med att jobba som postis i hela mitt liv, men det gör jag inte.
Jag kommer aldrig vara nöjd.
..
Såg precis ett klipp från Efter tio när Blondinbella och Storstadspojken var med. Fan vad glad jag blir av att se att de faktiskt har en del bakom pannbenet, vilket många andra bloggare som gått i (framförallt) hennes fotspår inte har. Så jävla skönt att se! Hon pratar mycket om skillnaden mellan sin bloggkaraktär och sitt verkliga jag. Jag tycker att hon visar en sjukt bra inställning till sitt bloggande och att hon verkligen har distans till det hela, samtidigt som hon ändå älskar det hon gör.
Proffsigt enligt mig.
Nu ska jag nog pallra mig upp ur sängen.
Se om jag orkar företa mig något :)
cheers
Klockan är kvart i ett och jag ligger fortfarande i sängen och degar, fastän jag har sjukt mycket saker att fixa. Det är inte ens skönt att ligga här, jag bara svettas, och jag har inte ens dragit upp rullgardinen ännu. Men jag får ligga kvar en liten stund, det är okej när man känner sig sjuk.
Mammut mår inte heller bra. Stinut är allmänt trött (eller bara en typisk tonåring). Pappa är som vanligt nöjd med sin tillvaro.
Jag önskar att jag var som pappa. Jag önskar att jag hade känt mig tillfreds med att jobba som postis i hela mitt liv, men det gör jag inte.
Jag kommer aldrig vara nöjd.
..
Såg precis ett klipp från Efter tio när Blondinbella och Storstadspojken var med. Fan vad glad jag blir av att se att de faktiskt har en del bakom pannbenet, vilket många andra bloggare som gått i (framförallt) hennes fotspår inte har. Så jävla skönt att se! Hon pratar mycket om skillnaden mellan sin bloggkaraktär och sitt verkliga jag. Jag tycker att hon visar en sjukt bra inställning till sitt bloggande och att hon verkligen har distans till det hela, samtidigt som hon ändå älskar det hon gör.
Proffsigt enligt mig.
Nu ska jag nog pallra mig upp ur sängen.
Se om jag orkar företa mig något :)
cheers
måndag 9 november 2009
OMG är du VD!??
Jag tror inte att vi Svenssons vet hur stor Robyn faktiskt är. De flesta förknippar ju henne fortfarande bara med låtar som Do you really want me o.s.v. Och är inte Mando sjukt stora i Tyskland?
Det finns många människor som man inte vet mycket om, men som gör en massa saker och verkligen "är" någon. Typ som den tjocka lilla tanten i Halv åtta hos mig i förra veckan. Hon är chefredaktör för Svensk Damtidning. HALÅÅ? Och som en av mina klasskompisar som verkade helt blåst 90% av tiden, men som ändå gick ut gymnasiet med typ 19,6 eller nåt? Eller som när jag sa till min kära vän cat när hon skulle göra högskoleprovet; du kanske inte ska räkna med att slå din brors 1,7 redan första gången du gör provet, 1,7 är sjukt bra och han var äldre än du när han gjorde det! Men klart du ska satsa högt... Tror du inte hon sätter 2,0 på sitt första hp? Fast sen är hon också den mest intelligenta person jag någonsin mött, även om jag inte tänker att hon är SÅ smart som hon vid upprepade tillfällen visat att hon är.
Jag tycker det är underbart när man inte märker att en person "är" något. Att denne är vd för något apstort företag eller så, men ändå är som en vanlig människa. Även fast man nog i viss mån uppmärksammar en slags förfinad kompetens, en social sådan.
Man förknippar oftast inte framgång med ödmjukhet. Men jag tror att det är ödmjukhet som ger många framgång. Inte bara själva ödmjukheten i sig, utan förstås i kombination med andra viktiga egenskaper. Förvisso kan man komma långt genom att vara totalt hänsynslös och ha armbågar vassa som spjut, men då blir man stor på ett helt annat sätt. Ett sätt som kanske inte är lika beundransvärt.
Jag vill bli stor
Men jag vill inte jobba
Hur gör jag då?
Det kan jag ju ta mig en funderare på.
..
Gör något fint av din måndagskväll. Måndagar är bra dagar att börja om på.
Själv ska jag basta ut varenda por jag har i mitt fula nylle.
Fred ut
Det finns många människor som man inte vet mycket om, men som gör en massa saker och verkligen "är" någon. Typ som den tjocka lilla tanten i Halv åtta hos mig i förra veckan. Hon är chefredaktör för Svensk Damtidning. HALÅÅ? Och som en av mina klasskompisar som verkade helt blåst 90% av tiden, men som ändå gick ut gymnasiet med typ 19,6 eller nåt? Eller som när jag sa till min kära vän cat när hon skulle göra högskoleprovet; du kanske inte ska räkna med att slå din brors 1,7 redan första gången du gör provet, 1,7 är sjukt bra och han var äldre än du när han gjorde det! Men klart du ska satsa högt... Tror du inte hon sätter 2,0 på sitt första hp? Fast sen är hon också den mest intelligenta person jag någonsin mött, även om jag inte tänker att hon är SÅ smart som hon vid upprepade tillfällen visat att hon är.
Jag tycker det är underbart när man inte märker att en person "är" något. Att denne är vd för något apstort företag eller så, men ändå är som en vanlig människa. Även fast man nog i viss mån uppmärksammar en slags förfinad kompetens, en social sådan.
Man förknippar oftast inte framgång med ödmjukhet. Men jag tror att det är ödmjukhet som ger många framgång. Inte bara själva ödmjukheten i sig, utan förstås i kombination med andra viktiga egenskaper. Förvisso kan man komma långt genom att vara totalt hänsynslös och ha armbågar vassa som spjut, men då blir man stor på ett helt annat sätt. Ett sätt som kanske inte är lika beundransvärt.
Jag vill bli stor
Men jag vill inte jobba
Hur gör jag då?
Det kan jag ju ta mig en funderare på.
..
Gör något fint av din måndagskväll. Måndagar är bra dagar att börja om på.
Själv ska jag basta ut varenda por jag har i mitt fula nylle.
Fred ut
söndag 8 november 2009
Lite om fotboll och tre älskvärda låtar
Det är så roligt att iaktta pappor, och mammor ibland, när de kollar på hockey och fotboll på tv. Man har liksom ingen kontakt med dem överhuvudtaget, i alla fall inte utan att man måste placera sin fetröv framför tv-skärmen. Fast då blir det oftast ett himla liv.
Jag tror det är här alla barn lär sig svära, i tv-soffan.
För här säger inte ens mammorna till.
Fascinerande skulle jag vilja säga!
Jag tycker verkligen att fotboll och hockey på tv suger. I verkligheten går det an, fotboll är bland det bästa som finns att spela. Det finns ju en anledning till att jag spelade fotboll i nio år av mitt liv, även om jag de sista två åren var ganska.. eh, jätteneggo. Men fotboll på tv.. näe! Dessutom är det så missvisande, för planen ser så mycket större ut än i verkligheten.. När det är fotboll på så hög nivå som det oftast är när det sänds i rutan så är den också alldeles för seriös. Allt handlar bara om 4-4-2, markeringar och ilska (passion??) när domaren är Dum i huvvet och Vafan såg du inte det och Hur i helvete kan det bli straff där och Varför ger du mig rött kort för att jag spottade honom i ansiktet. Det är därför folk älskar att se spelare som Zlatan (dock inte heller guds bästa barn) och Marta; eftersom de står utanför spelnormen. Heja osvenskt.
..
Jag är för övrigt jätteförkyld och dessutom ganska ordentligt vinterhalvårsdeppig. Om det nu är vinterhalvåret jag ska skylla på eller att jag går på det där med att man blir nedstämd när september börjar.
Men Navid Modiri & Gudarna i torsdags var ett varmt litet ljus i höstmörkret.
och här är två andra underbaringar
The Killers - Mr. Brightside
Uploaded by The-Killers. - Music videos, artist interviews, concerts and more.
och efter mycket tankeverksamhet har jag kommit fram till att jag skulle sjunga låten om herr smartsida om jag hade varit med i idol i fredags. världens bästa låt-tema-fredagen.
Peace out yo bro
Jag tror det är här alla barn lär sig svära, i tv-soffan.
För här säger inte ens mammorna till.
Fascinerande skulle jag vilja säga!
Jag tycker verkligen att fotboll och hockey på tv suger. I verkligheten går det an, fotboll är bland det bästa som finns att spela. Det finns ju en anledning till att jag spelade fotboll i nio år av mitt liv, även om jag de sista två åren var ganska.. eh, jätteneggo. Men fotboll på tv.. näe! Dessutom är det så missvisande, för planen ser så mycket större ut än i verkligheten.. När det är fotboll på så hög nivå som det oftast är när det sänds i rutan så är den också alldeles för seriös. Allt handlar bara om 4-4-2, markeringar och ilska (passion??) när domaren är Dum i huvvet och Vafan såg du inte det och Hur i helvete kan det bli straff där och Varför ger du mig rött kort för att jag spottade honom i ansiktet. Det är därför folk älskar att se spelare som Zlatan (dock inte heller guds bästa barn) och Marta; eftersom de står utanför spelnormen. Heja osvenskt.
..
Jag är för övrigt jätteförkyld och dessutom ganska ordentligt vinterhalvårsdeppig. Om det nu är vinterhalvåret jag ska skylla på eller att jag går på det där med att man blir nedstämd när september börjar.
Men Navid Modiri & Gudarna i torsdags var ett varmt litet ljus i höstmörkret.
och här är två andra underbaringar
The Killers - Mr. Brightside
Uploaded by The-Killers. - Music videos, artist interviews, concerts and more.
och efter mycket tankeverksamhet har jag kommit fram till att jag skulle sjunga låten om herr smartsida om jag hade varit med i idol i fredags. världens bästa låt-tema-fredagen.
Peace out yo bro
åh du eviga låt :)
What's wrong with the world, mama?
People livin' like they ain't got no mamas
Jag älskar Svartögda ärtor!
People livin' like they ain't got no mamas
Jag älskar Svartögda ärtor!
lördag 7 november 2009
Måste ha varit bästa praktikplatsen nånsin
bläckfiskobduktion..
utklädnad
bubblor
världens lyckligaste ögonblick
djungelstudierDet var nog den bästa tiden i Götet, praktiken på Universeum. Har aldrig lärt mig så mycket på så kort tid och har aldrig varit mer säker på att det var biologilärare jag skulle bli. Sen vet vi ju hur den idén slutade :)
Men någon form av läraryrke kommer jag säkerligen ha i framtiden.
Fast först:
Karriär.
mhm
Peter Forsberg och Vem kan slå Filip & Fredrik!
Kul att han gör en sån grej. Och tydligen var Stefan Holm med sist. Otipp!
Fan vad stor han är ändå, Foppa. Stefan också, men Foppa alltså. Det är verkligen en person som har varit med sen man var liten. Och fortfarande håller på.
En riktig veteran. Han och Martin Timell. :)
Det kommer mera
Äntligen hemma
Bullen
Han är gråhårig nu, allas vår tv-pappa Martin.
Generation 89, vi börjar bli gamla.
Kul att han gör en sån grej. Och tydligen var Stefan Holm med sist. Otipp!
Fan vad stor han är ändå, Foppa. Stefan också, men Foppa alltså. Det är verkligen en person som har varit med sen man var liten. Och fortfarande håller på.
En riktig veteran. Han och Martin Timell. :)
Det kommer mera
Äntligen hemma
Bullen
Han är gråhårig nu, allas vår tv-pappa Martin.
Generation 89, vi börjar bli gamla.
fredag 6 november 2009
?
Kompisar!
Var är ni?
Jag saknar er..
Inte för att jag har någon annan att skylla än mig själv.
Men jag vill inte tänka att det är mitt fel.
Jag tänker hellre att det är jobbets fel.
Ja, det är ju så synd om mig som har ett heltidsjobb.
Kompisar, jag har inte tid med er.
Ska det vara så?
Och helt ärligt så tycker jag att det är jobbets fel.
MVH
Positiva ligan
Var är ni?
Jag saknar er..
Inte för att jag har någon annan att skylla än mig själv.
Men jag vill inte tänka att det är mitt fel.
Jag tänker hellre att det är jobbets fel.
Ja, det är ju så synd om mig som har ett heltidsjobb.
Kompisar, jag har inte tid med er.
Ska det vara så?
Och helt ärligt så tycker jag att det är jobbets fel.
MVH
Positiva ligan
torsdag 5 november 2009
onsdag 4 november 2009
Titellöst tills vidare
God morgon ute i stugorna.
Välkomna till en snö-dag.
Jag har redan varit ute.
Inte frivilligt, förstås.
Men jag har varit ute.
Idag är en sån dag då alla borde få vara hemma och titta på film.
Hade jag fått välja en film idag hade jag valt Antichrist.
Jag är äääckligt sugen på att se den, hur i fan man överhuvudtaget kan ens tänka tanken att se den.
Sen vill jag se något oläskigt.
Så att jag glömmer bort äckelfilmen.
Hade jag fått välja en andra film (-inte för att jag någonsin får välja två filmer i rad, men ändå!) hade jag nog valt... The Holiday.
Stenhård kamp i mitt huvve mellan den och The Notebook, men The Holiday är lite mer feel-good av sig.
Även om The Notebook är ungefär den finaste filmen i världshistorien (jag som har sett så många filmer, he he he).
Men palla sitta och gråta först en gång av rädsla och sen en gång (snarare fyra gånger, brukar vara ungeför vid så många tillfällen jag brister ut i storgråt under denna film) av att jag är så jävla sentimental.
Fan vad fin The Notebook är.
Fan vad vacker Rachel är.
Men(!) The Holiday får segra denna gång.
Inte för att man egentligen orkar se fler än två filmer sådär, men sen hade det suttit fint med en dansfilm (ooh vad jag är djuuuup!).
Och inte vilken som helst.
Dirty Dancing.
2!
Ja, du läste rätt.
Uppföljaren.
Om man är tillräckligt öppensinnad (eloge till mig då eller?) så ser man att 2:an är minst lika bra som 1:an.
Det tycker jag.
Och alla andra tycker ju också som jag.
Eller
alla borde tycka som jag.
För jag har så förträffligt god smak i alla lägen.
Jo, det är sant.
Titta bara på Lexingtonuppbäddningen i vår entré, t.ex.
Ingen skulle någonsin kunna säga att den inte är sjukt fin.
Fast
skulle ni det skulle inte jag lyssna ändå.
HA! TJI!
..
För några inlägg sedan skrev jag att jag skriver relativt lite om vad jag gör om dagarna o.s.v. Mycket för att jag själv tycker det är rätt ointressant att läsa såna bloggar, vilket automatiskt innebär att alla andra också tycker så. :) Man (obs - "Man", som i "Gäller generellt sett alla") vill ju ändå att folk ska läsa ens crap. Ingen kan erkänna att man har en offentlig blogg utan att vilja att någon annan ska få ta del av den. Oavsett vad man skriver. Oavsett hur du mår vill du dela med dig. Rätt tragiska är vi.
Till saken.
Jag vill ju såklart inte gå ifrån denna eminenta image, den att inte skriva för mycket om vad jag gör om dagarna. Men fan. Jag vill ju det ibland.
Ibland för att jag inte har något annat att skriva om.
Ibland för att detta faktiskt är den enda dagbok jag har.
Antagligen, när jag läser det här om 30 år (kommer jag det?), kommer jag nog faktiskt vilja veta lite om hur jag fördrev mina dagar.
Fast frågan är om man inte skulle ha nån privat shit för det i så fall.
Jag menar
Ingen vill veta att jag ska tvätta nu.
Ingen bryr sig faktiskt ett skit.
Men fram tills att jag skaffar mig nån privat shit (orka ligga på magen i sängen och skriva för hand liksom, neeej taaaack) får denna kära blogg agera både kommersiell och privat.
Så får det vara.
För övrigt ett helt meningslöst inlägg.
Som vanligt!
hiho.
Ja, God morgon då.
Välkomna till en snö-dag.
Jag har redan varit ute.
Inte frivilligt, förstås.
Men jag har varit ute.
Idag är en sån dag då alla borde få vara hemma och titta på film.
Hade jag fått välja en film idag hade jag valt Antichrist.
Jag är äääckligt sugen på att se den, hur i fan man överhuvudtaget kan ens tänka tanken att se den.
Sen vill jag se något oläskigt.
Så att jag glömmer bort äckelfilmen.
Hade jag fått välja en andra film (-inte för att jag någonsin får välja två filmer i rad, men ändå!) hade jag nog valt... The Holiday.
Stenhård kamp i mitt huvve mellan den och The Notebook, men The Holiday är lite mer feel-good av sig.
Även om The Notebook är ungefär den finaste filmen i världshistorien (jag som har sett så många filmer, he he he).
Men palla sitta och gråta först en gång av rädsla och sen en gång (snarare fyra gånger, brukar vara ungeför vid så många tillfällen jag brister ut i storgråt under denna film) av att jag är så jävla sentimental.
Fan vad fin The Notebook är.
Fan vad vacker Rachel är.
Men(!) The Holiday får segra denna gång.
Inte för att man egentligen orkar se fler än två filmer sådär, men sen hade det suttit fint med en dansfilm (ooh vad jag är djuuuup!).
Och inte vilken som helst.
Dirty Dancing.
2!
Ja, du läste rätt.
Uppföljaren.
Om man är tillräckligt öppensinnad (eloge till mig då eller?) så ser man att 2:an är minst lika bra som 1:an.
Det tycker jag.
Och alla andra tycker ju också som jag.
Eller
alla borde tycka som jag.
För jag har så förträffligt god smak i alla lägen.
Jo, det är sant.
Titta bara på Lexingtonuppbäddningen i vår entré, t.ex.
Ingen skulle någonsin kunna säga att den inte är sjukt fin.
Fast
skulle ni det skulle inte jag lyssna ändå.
HA! TJI!
..
För några inlägg sedan skrev jag att jag skriver relativt lite om vad jag gör om dagarna o.s.v. Mycket för att jag själv tycker det är rätt ointressant att läsa såna bloggar, vilket automatiskt innebär att alla andra också tycker så. :) Man (obs - "Man", som i "Gäller generellt sett alla") vill ju ändå att folk ska läsa ens crap. Ingen kan erkänna att man har en offentlig blogg utan att vilja att någon annan ska få ta del av den. Oavsett vad man skriver. Oavsett hur du mår vill du dela med dig. Rätt tragiska är vi.
Till saken.
Jag vill ju såklart inte gå ifrån denna eminenta image, den att inte skriva för mycket om vad jag gör om dagarna. Men fan. Jag vill ju det ibland.
Ibland för att jag inte har något annat att skriva om.
Ibland för att detta faktiskt är den enda dagbok jag har.
Antagligen, när jag läser det här om 30 år (kommer jag det?), kommer jag nog faktiskt vilja veta lite om hur jag fördrev mina dagar.
Fast frågan är om man inte skulle ha nån privat shit för det i så fall.
Jag menar
Ingen vill veta att jag ska tvätta nu.
Ingen bryr sig faktiskt ett skit.
Men fram tills att jag skaffar mig nån privat shit (orka ligga på magen i sängen och skriva för hand liksom, neeej taaaack) får denna kära blogg agera både kommersiell och privat.
Så får det vara.
För övrigt ett helt meningslöst inlägg.
Som vanligt!
hiho.
Ja, God morgon då.
Ingen kan vara så världsvan som jag..
..för jag lagar sushi!
Fast med avocado, gillar inte grejen med rå skit. Blö.
Det ska vara well done eller veggo. Då funkare, annars tänker man ju på vad man äter.
haha.
Och så lite cider till maten. Har unnat mig både Xider och Smirnoff och Rekordelig (ja, bara för att förtydliga att jag faktiskt är tjej), så kvällen kan nog inte bli annat än bra.
Nu ska här kramas nigiri!
Ha världens finaste onsdagkväll.
Puzzzzzzzzzzzzzzzzz
Fast med avocado, gillar inte grejen med rå skit. Blö.
Det ska vara well done eller veggo. Då funkare, annars tänker man ju på vad man äter.
haha.
Och så lite cider till maten. Har unnat mig både Xider och Smirnoff och Rekordelig (ja, bara för att förtydliga att jag faktiskt är tjej), så kvällen kan nog inte bli annat än bra.
Nu ska här kramas nigiri!
Ha världens finaste onsdagkväll.
Puzzzzzzzzzzzzzzzzz
måndag 2 november 2009
Undrar
Fan, ni är ändå en liten drös med människor som läser min crap, det har jag sett.
Trevligt.
:)
Fast frågan är varför ni läser den egentligen. Den är ju till 90% dyster och bitter. Det är la inge skojsamt? Eller så läser ni den för att den är applicerbar på era egna tankar också. Jag skriver ändå relativt få "Idag har jag gjort det här och det här och det här-inlägg", men desto fler filosofiska inlägg om konstiga tankar och drömmar. Kanske såna som ni har med. Jag skriver också sjukt mycket om vägval och min kaotiska inställning till dem.
Aja.
Hursomhelst.
I alla fall.
Jag vill ha 25 grader och cerveza Por favor
heido
Trevligt.
:)
Fast frågan är varför ni läser den egentligen. Den är ju till 90% dyster och bitter. Det är la inge skojsamt? Eller så läser ni den för att den är applicerbar på era egna tankar också. Jag skriver ändå relativt få "Idag har jag gjort det här och det här och det här-inlägg", men desto fler filosofiska inlägg om konstiga tankar och drömmar. Kanske såna som ni har med. Jag skriver också sjukt mycket om vägval och min kaotiska inställning till dem.
Aja.
Hursomhelst.
I alla fall.
Jag vill ha 25 grader och cerveza Por favor
heido
Nyårslöfte i november
¤ aldrig mera snoozea
Jag kommer bli en bättre människa
Jag tror verkligen det.
pözzZZzZZzzzzzz
Jag kommer bli en bättre människa
Jag tror verkligen det.
pözzZZzZZzzzzzz
söndag 1 november 2009
Ännu ett inlägg om mina jobbiga framtidsantitankar. Skit i att läsa det du, det kommer inte ge dig någonting. (he he klart du kommer läsa det)
Just nu känns allt lite uppochner faktiskt. Jag ser lite för många framtidsscenarion framför mig och jag har ingen aning om vilken väg jag vill gå. Vad skönt det hade varit att bara ha fortsatt gå lärarlinjen egentligen, underhålla den lilla dröm jag faktiskt bestämde mig för att uppfylla.
Saker och ting har förändrats, vilket jag både gillar och ogillar. Jag har fått lite mer utrymme, men plötsligt känner jag att jag inte har någon identitet.
Planer som var utstakade sen ett halvår tillbaka har ändrats. Jag förespråkar ju spontanitet, men fan. Just nu känner jag att jag bara hade velat ha en livslinje utstakad och inte bara en massa rynkor i hela handen som inte går att urskilja varken var de börjar eller slutar. Vad behöver jag egentligen? Ingenting känns klockrent men jag vet inte hur jag vill förändra min situation. Jag tänker på vanliga människor, vuxna människor. Alla hade nog drömmar, men nästan ingen följde dem. Alla har familjer. Alla har bil. Alla köper för mycket julklappar. Alla har jobb. Alla amorterar. Ingen ser fram emot något annat på året än Thailandet-resan.
Alla är så jävla Svensson att jag mår illa.
Men mest mår jag illa för att jag är rädd att mitt liv också kommer se ut sådär, om 30 år eller så.
Eller är det så att det är ett sånt liv man vill ha när man väl är där? Halå, trååk! Eller? Jag vill ju ändå ha barn och då måste man leva så. Kan inte flänga omkring. Eller? Det känns som att jag kommer flänga omkring hela mitt liv. Börja på ett jobb, inte känna mig tillräckligt stimulerad. Påbörja en utbildning, inte känna att den är min grej. Köpa ett hus, hitta ett finare. Stockholm? Göteborg? Malmö? Växjö? Paris? New York? Tokyo? Sommarstugan? Bo hemma och känna mig i vägen även om jag är så välkommen? Lite av varje? Nä, så kan man ju inte hålla på. Eller?
Hur fan ska man göra för att hitta nånting att vara nöjd med? En livsstil som passar mig perfekt, ett jobb som jag älskar och ungar som garanterat inte ploppar ut som utvecklingsstörda (Ja, jag är hemsk som inte vill ha ett utvecklingsstört barn). Ska jag planera eller inte? Eller eller eller...
JAG
FÅR
PANIK
- inte snyggt.
Kom igen nu Evert. Du är ju snygg.
Förlåt om jag satte dåliga griller i huvudet på dig också nu.
Peace. Eller?
Saker och ting har förändrats, vilket jag både gillar och ogillar. Jag har fått lite mer utrymme, men plötsligt känner jag att jag inte har någon identitet.
Planer som var utstakade sen ett halvår tillbaka har ändrats. Jag förespråkar ju spontanitet, men fan. Just nu känner jag att jag bara hade velat ha en livslinje utstakad och inte bara en massa rynkor i hela handen som inte går att urskilja varken var de börjar eller slutar. Vad behöver jag egentligen? Ingenting känns klockrent men jag vet inte hur jag vill förändra min situation. Jag tänker på vanliga människor, vuxna människor. Alla hade nog drömmar, men nästan ingen följde dem. Alla har familjer. Alla har bil. Alla köper för mycket julklappar. Alla har jobb. Alla amorterar. Ingen ser fram emot något annat på året än Thailandet-resan.
Alla är så jävla Svensson att jag mår illa.
Men mest mår jag illa för att jag är rädd att mitt liv också kommer se ut sådär, om 30 år eller så.
Eller är det så att det är ett sånt liv man vill ha när man väl är där? Halå, trååk! Eller? Jag vill ju ändå ha barn och då måste man leva så. Kan inte flänga omkring. Eller? Det känns som att jag kommer flänga omkring hela mitt liv. Börja på ett jobb, inte känna mig tillräckligt stimulerad. Påbörja en utbildning, inte känna att den är min grej. Köpa ett hus, hitta ett finare. Stockholm? Göteborg? Malmö? Växjö? Paris? New York? Tokyo? Sommarstugan? Bo hemma och känna mig i vägen även om jag är så välkommen? Lite av varje? Nä, så kan man ju inte hålla på. Eller?
Hur fan ska man göra för att hitta nånting att vara nöjd med? En livsstil som passar mig perfekt, ett jobb som jag älskar och ungar som garanterat inte ploppar ut som utvecklingsstörda (Ja, jag är hemsk som inte vill ha ett utvecklingsstört barn). Ska jag planera eller inte? Eller eller eller...
JAG
FÅR
PANIK
- inte snyggt.
Kom igen nu Evert. Du är ju snygg.
Förlåt om jag satte dåliga griller i huvudet på dig också nu.
Peace. Eller?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
