Den eviga inre diskussionen om vad jag ska göra med mitt liv, del 965

Sitter och funderar och filosoferar i all min ensamhet - På jobbet, inga kunder så långt ögat kan nå :) Rätt skönt ibland, men gudars vad drygt det är vissa dagar. Idag känner jag dock att det här tempot passar mig perfekt, för jag hinner tänka.

Jag tänker på min livssituation. Lyssnar på Chopin (egen skiva såklart, underbart att få välja musik till en så stor butik själv). Pusslar och mekar med tankar, idéer, funderingar, drömmar, begränsningar, möjligheter. Eller nej, inte begränsningar. Sånt har jag ju slutat upp med.

- Vad vill jag med mitt liv?
Behöver jag ens veta det? Eller är det bättre att ha en plan utstakad? Vet varken ut eller in. Men jag tänker för tillfället i helt andra banor än vad jag gjort innan. Åtminstone på vissa plan, i det här fallet vistelseortsplanet. Jag som så passionerat har ratat storstadsliv innan börjar plötsligt fundera på att bege mig mot Hufvudstaden; den stora, farliga, vackra. Jag vill plugga där. Jag vill gå på Konstfack. Jag vill bo i Gamla stan. Jag vill bli intellektuell, sofistikerad, världsvan, känd. Jag vill utforska nattlivet, daglivet, prova på vardagen i en stad som har allt.

Sen börjar jag tänka (fy på att se begränsningarna och inte möjligheterna, men ändå!)..
Kommer jag kunna bo så långt ifrån min älskade familj och mina vänner? Kommer jag inte bara känna mig som en i mängden när alla som bosatt sig i Sthlm är människor med ambitioner? En i mängden bland alla udda människor som driver omkring på gatorna. Kommer jag klara av att gå förbi alla uteliggare och känna lagom mycket empati? Kommer jag längta hem hela tiden för att människor är dryga, stressade och hänsynslösa? Kommer jag verkligen orka hålla så hårt i min handväska att den aldrig blir ryckt? Kommer jag ens ha råd att åka hem till kära Växjö ibland?

Det finns så mycket minus med storstaden.. Och jag som till och med tyckte Göteborg kändes för stort, varför tänker jag ens i Sthlmsbanorna? Evelina, lilla..

Men vad spännande det känns ändå. GHWAH. Där finns Sveriges största designhögskola, och design är ju faktiskt det jag vill hålla på med. Där finns sjukt många potentiella vänner och ännu fler fenomen och mentaliteter att skriva om. Där är sjukt bra shopping, vilket generellt också betyder att folk är snygga, vilket då jag också automatiskt kommer bli ;). Där finns fler än två uteställen som är okej att hänga på. Och tänk om jag verkligen fick tag i en schysst lägenhet, helst då i något skevt, udda kvarter i Gamla stan. Hur nice vore inte det? Faktiskt så har vår familj känningar som har en lägenhet där som de inte använder (-hmm?), man kan ju lägga in en stöt på den kanske..



Ja, Gud, ja.
Vi får väl se om Storstaden och Evelina är lika med sant.

Fortsättning följer, såklart.