inaktiv

Ibland kommer jag in i långa perioder av total inaktivitet eller andra för mig destruktiva beteenden. Det kan gå ett halvår utan att jag tränar, och vissa tider går jag upp sjukt sent på morgonen. Vissa perioder äter jag sjukt med godis och handlar alldeles för mycket skit.
Det är ju inte så bra.
Just nu är jag inne i en period av ungefär alla de saker jag nämnde nyss, vilket känns så ocoolt att jag eventuellt dör. Fattar inte varför hur jag kan tappa disciplinen så hårt! Men men.

..

En sak jag tänker på då och då är döden. Jag tänker på hur det kommer kännas och på vilket sätt jag helst vill dö på.
Att somna in vore rätt tråkigt.
Att dö i hjärtinfarkt eller cancer skulle vara alldeles för Svensson.
Att drunkna kan absolut inte vara "det skönaste sättet att dö på".
Att dö i någons ställe vore bara klyschigt även om det väl är en fin grej.
Att begå självmord betyder att man är svag (oh så hemsk jag är)
Att dö i en olycka vore typiskt mig, särskilt om det var jag själv som orsakade den.
Men att bli (nu kommer det, min sjukaste åsikt alla kategorier) mördad vore väl något? Jag menar, folk skulle ju bli hur ledsna som helst och gråta extra mycket! Det är ju galet mycket mer synd om en människa som dör på ett sånt sätt än att bara leva ett alldeles för långt liv och typ tuppa av för att ens blodkärl är för fettproppade. Inte för att jag vill ha förtjänat att bli dödad, det ska i så fall vara ett slumpmord eller nåt. Tänk vad många fler som skulle vara ledsna och komma till ens begravning!

Jag är sjuk i huvet, jag vet.

Men jag har heller aldrig sagt något annat.
Nu kommer ett kul klipp från South Park, en slags Jennifer Lopez-parodi. Enjoy!