"Du ansvarar för ditt eget öde"
Det kan vara det nyttigaste tankesätt jag hört, faktiskt.
Jag tror på att man själv skapar sin egen framtid, inte att t ex en gud eller någon annan högre makt gör det. Det är därför jag inte är troende, och därför jag ofta ratar religioner överhuvudtaget. Visst kan jag förstå att man sätter sitt hopp till något större, som kan hjälpa och ta hand om en, när man är så fattig att man inte ens har råd med tak över huvudet. Eller när man är så sjuk att döden känns nära men ändå inte välkommen.
Om vi ska se till mitt eget liv existerar inget som kallas öde, åtminstone inte i en "utomkroppslig" bemärkelse, alltså att det inte är jag som styr det. Vill jag att mitt öde ska vara att jag dör känd för att ha räddat jorden från undergång så ser jag till så att det blir så. Saker och ting är inte förutbestämda, och råkar det gå precis som du ville i livet beror det på slumpen och tur, inget annat. Och råkar du träffa ditt livs kärlek där du minst anade det beror det inte på något annat än, just det, slumpen. Oromantiskt, va?
Frågan är om man ska sätta sin tro till slumpen och tur.
Bör man inte sätta sin tro till sig själv, är inte det ett säkrare kort?
Sen ska man självklart inte förkasta de möjlig- och roligheter som uppstår ur ingenting, för de kan vara minst lika underbara. Man ska ta vara på allt som är bra.
Skapa en underbar eftermiddag :)
/E.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar